Skönt att jag inte missade sista bussen imorse iaf.
Anyways, tänker inte älta det. På vägen tillbaka från busshållplatsen handlade jag en kanellängd, nescafe, fyra rullar hushållspapper, ett mjölkpaket, fyra rullar toapapper, en dosa snus, ett stort paket snabbmakaroner och ett paket ciggaretter. Mannen i kassan frågade om jag hade gått och blivit ungkarl. "Jag jobbar på det", svarade jag.
Lägenheten är ungefär lika nollställd som vi är nu. Dags att bygga upp något från scratch, tror jag iaf. Lite av det gamla får följa med, men det är fan inte mycket.
Just det. Igår skrev jag ett ganska halvlångt inlägg om att flytta, men när jag skulle publisera det så hade nätverkssladden åkt ur och jag blev sittandes med ett nonchalant "Fucken sidan kan inte visas". Sådana händelser kan vara bland de mest irriterande I-landsproblemen någonsin. Hur som helst så är det klart nu, den första maj flyttar vi. Jag har inte ens varit och tittat på huset irl. Kanske bara är ännu ett bevis på hur lite jag ingår i min egen familj. Huset är fult gult, så vi ska måla det vitt. En sak är jag helt säker på, och det är att Trolla kommer få det grymt bra där ute. För att sammanfatta allt jag skrev i inlägget som försvann spårlöst så vill jag bara säga att jag beundras av folk som flyttar ofta eller till en annan stad. Jag själv skulle nog aldrig klara av det, inte på riktigt.
På torsdag åker jag med resten av familjen plus Alexander till Branäs för att åka bräda i ett par dagar. Ser faktiskt fram emot det, kanske dock mest själva brädåkandet.. resten skulle jag säkert klara mig utan.
Nu är det tid för att bara göra ingenting vettigt alls. So long va!
En Carolina som gillar hösten och försöker att inte fundera för mycket.