Canaroli - Fast tvärtom

När man går igenom en period fylld av många både stora och små dramatiska händelser, så är det oftast inte förrän efteråt man egentligen förstår hur allvarligt det har varit. Det är inte förrän man själv har fått höra det i ord som man ser helheten. Man berättar hela historien för någon helt utomstående och inleder med "för att göra en lång historia kort…". Känslan är för skum för att förklaras på en datorskärm. Så för att göra en lång historia riktigt kort: Det senaste halvåret har varit sjukt.

Nu kan jag släppa mina demoner.. (?) åandrasidan skapar vi alltid nya.
Grattis till mig själv som vaknar upp först nu!

Ok, sjukt värd skiva igår iaf. Folk var utklädda, glada och peppa till 1000.

Jag hade svart hår och det var intressant. Idag är jag lite lite lite bakfull, men eftersom jag sov till två så är det rätt lugnt. När jag vaknade var hela jag svart. Hela min säng är full med svarta partiklar och grus. Det tog en timma i duschen att få bort all färg på kroppen. Schamponerade håret fyra gånger. Allt var faktiskt värt det. Trots smutsiga sängkläder och en kvarglömd plånbok på Orange, så var det grymt trevligt.

Well well, ny dag med nya äventyr. Planen för kvällen är att gå på Klubb Feodalherren med Kalle. Roligt, får vi hoppas.

Hej då.

• Jag har införskaffat en kassabok, i hopp om att styra upp mitt liv som människa.
• Varför är det bara jag som får ångest när jag hånglar med någon jag egentligen inte borde hångla med?
• Kassa-kärringen tog fel snus, och Gbg Lingon suger!
• En bra sak med att vara singel är att man kan hitta nya favoritlåtar utan att de förstörs bara för att man aldrig kan sluta förknippa låtar med personer.
• Vilken fucken festival blir det i sommar? Är varken sugen eller osugen på någon särskild.
• Fuck dig, jag tänker inte göra som du säger.
• Jag har hittat en studentklänning med tillhörande skor och accessoarer.
• Fick en ny bästis idag. Han fyller snart två år.
• Hoppas Sverige förlorar matchen mot Kanada ikväll, jag har ändå aldrig förstått charmen med ishockey.

Schysst att ingen har sagt att vi är lediga på fredag..?
BLIR SÅ FUCKEN FÖRBANNAD. MOH! :D

Jag vill börja med att hänvisa till Emmas senaste inlägg.

—

Gör mig en tjänst, bryt mitt näsben och be mig gå härifrån.

Att stå vid en busshållplats. Musik i öronen, en cigarett i mungipan och (för ovanlighetens skull) en take-away-latte i handen. Det är så fucken skönt att slippa bekymra sig över en evigt ringande och plingande telefon i fickan. Istället ligger den långt ner i väskan. Fast för säkerhets skull tar jag upp den och kollar så att jag inte fått ett sms eller har ett missat samtal. Absolut ingenting nytt… fortfarande. Så naivt av mig, men samtidigt en del av charmen med singellivet.

Tidigare idag funderade jag på att rada upp en lista på fördelar med att vara singel (kanske mest för att övertyga mig själv), men jag sparar det till en annan gång. Tidigare idag var jag glad, nu är jag mest trött.

Godnatt folkes.

En helg, en stukad fot och ett fedt jävla skärsår i handen senare så är jag död.

Jag har sovit typ 18 av 24 timmar det senaste dygnet, men känner mig fortfarande inte ens lite piggare.

Jag måste förändra mig.

Skönt att jag inte är sjuk iaf.

Den här veckan är dessutom så sjukt omväxlande. Jobbar onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag. Observera att lördagen är 11:30 - 02:00 och söndagen 11:30 - 22:00, a.k.a. jag kommer vara död på söndag kväll. Tror nog att jag bangar skolan imorgon också, ska fixa klart med cd-omslaget på dagen och måste ändå vara på jobbet halv fyra. Ovärt att dra till Uppsala i typ två timmar liksom.

Det är sjukt hur kontrollen helt plötsligt kan lämna den ena personen och gå över till den andra. Och shit vad nöjd jag är alltså. :]

Mitt rum är verkligen tusen trosor, igen, så det måste jag ta tag i. Blir nog dock inte förrän nästa vecka iofs. En bra sak är att student-inbjudningarna är iväg nu. Skönt! En sak mindre att ha ångest över.

Time for Sex.

Jag har tankat alla sex säsonger av Sex and the city i en vecka. Det blev färdigtankat innan valborg, så nu är jag inne på andra säsongen. Jag influeras för mycket. Avsnittet om att som kvinna ha sex som en man är så rätt men ändå så fel.

Jag håller just på att gå in i något slags känslomässigt celibat. Det känns grymt, trots att jag inte borde känna något alls. Jag känner efter i smyg. Vädret är för vackert för att man ska gå runt och vara rädd.

Man ska ju klyschigt nog kunna identifiera sig själv med någon av de fyra huvud karaktärerna i SATC. Om någon som känner mig och mina tre käraste vänner vill gissa vem som är vem så får ni göra det. Motvilligt så vet jag själv vem jag är, och det suger ju. :]

Medan jag sitter här och skriver kommer det upp tusentals tankar i huvudet, men jag hinner inte ens börja skriva ner dem förrän jag tappar tråden och börjar fundera på något nytt. Så jag slutar här.

Snart. Jag har insett att livet har för många möjligheter för att man ska låtsas vara vuxen när man bara är 18 år.

Tack och hej.

Mm, härlig morgon.
What to do liksom..? Kanske borde åka hem eller något.
Värt.
Först måste jag åtminstone äta någon typ av frukost.
Hej.