Min dator har kraschat. VÄRT!
I tisdags kväll gjorde jag en uppdatering på bl.a. leopard, och när den sedan startades om kom jag ingenvart. Datorn fastnar vid uppstarten, en blank skärm och ett grått mac-äpple som hånflinar åt mig. Sedan händer inget mer alls. Tvärstopp!? Har googlat runt runt runt och sett några som har varit med om samma grej, men ingen som har någon lösning. Ringde dessutom till supporten, men då skulle de fakturera mig 459:- för att utreda saken per telefon, utan någon som helst garanti på att de kunde lösa det. Killen jag pratade med var dock schysst och gav mig några små tips om vad jag kunde testa innan jag lämnar in den, men tyvärr har inget av dem fungerat. Det enda som nu finns kvar att testa är att ominstallera OS X. Problemet är bara att jag och datorn är i Hedemora i två veckor till, medan min installations-cd befinner sig hemma i Sigtuna. Funderar på att be mor och far skicka upp den på posten, men jag är inte ens säker på vart jag har lagt den. Troligen på något jättesmart stället i någon skokartong längst in i garderoben eller något. Jag känner mig helt hjälplös utan Smörgåsboken, faktiskt. Mitt liv finns typ i den. Alla filmer, all musik, allt jag har skrivit, alla BILDER.. allting. Vill inte ens tänka på om det skulle vara så att hårddisken har kraschat och allt som finns lagrat där går upp i rök. Usch! Inte för att någon bryr sig om det här. Men OM det mot förmodan skulle snubbla in någon här på bloggen som har varit med om samma sak, eller kanske har en lösning på mysteriet skulle jag vara hemskt tacksam för hjälp.
Hur som helst. Pluggandet går framåt. Jag läser, leker bonniers trafikskola och kör bil med olaglig handledare om vartannat. Jag är en grym bilist, och Jon tycker att det är väldigt skönt att slippa köra överallt.. medan jag själv tycker att det är jättetrevligt.
Idag var vi ute och körde fyrhjuling i skogen. De senaste dagarna har det varit sjukt fint väder, sådan där pre-höst kyla och sol på samma gång. Jag vill se en älg, men inte fan får jag det. Men just det..! Tidigare ikväll ringde grannarna här och bad oss gå uppför vägen och kolla till ett påkört rådjur. Det var ett kid.. helt blodigt och livlöst låg det på vägen. Det såg riktigt hemskt ut. Föraren verkade inte ens ha stannat för att kolla om det fortfarande levde eller inte. Som tur var hade smällen nog gått så snabbt att det dog på fläcken. Vi bar ut det på åkern. Det var sorgligt.
Jonis sover som en stock med kläderna på. Jag kan inte sova, har för mycket stress och katt-allergi i kroppen. Jag övar teori all night long istället.
Över och ut!
En Carolina som gillar hösten och försöker att inte fundera för mycket.