En Carolina som gillar hösten och försöker att inte fundera för mycket.
Idag är en sådan där dag då man inte vill gå upp, och när dagen börjar lida mot sitt slut vill man bara somna så fort som möjligt.
Ännu en mobiltelefon försvann spårlöst i helgen. Blir så fruktansvärt trött på mig själv. Allt börjar gå bra och jag gillar ju t.o.m. mig själv ibland. Nu hatar jag mitt jag, mitt liv och alla mina dåliga egenskaper. Trodde jag hade vuxit upp och slutat tappa bort saker. Skenet bedrar. Att slarva bort viktiga grejer är verkligen den största ångestkällan. Finns inte ord för hur dåligt det får mig att må. Det påminner om allt dåligt jag gjort i mitt liv, vilken dålig människa jag kan vara.. och jag orkar inte fundera på det mer. Men likt förbannat så kommer jag inte ifrån det. Jag är bara sjukt besviken på mig själv. Om man har någon annan att vara arg på så är det lättare att må dåligt. Jag har bara mig själv, som alltid. Just för tillfället känns allt verkligen skit. Det låter kanske patetiskt att må såhär dåligt över en mobil, men för mig symboliserar det så mycket mer.. och det suger. Antar att det blir bättre om ett par dagar. BLICKA FRAMÅT FÖR FAN!!!!!!>
<hxcAUDID6HAÖLXMI8QW<Zlvhjdsaipfa
Nu ska jag försöka sova bort ett par år av mitt liv.
Mm, som sagt ett hållbart motto i alla lägen.
Och du.. den där negativa symbolen med mobilen är något du själv skapat. Du är en bra människa och en bra vän, med eller utan mobil. Borttappad mobil betyder inte motsatsen.
Comment by Emma — Monday / October 19, 2009 @ 23:27
What she said.
Comment by Gabriella — Tuesday / October 20, 2009 @ 10:25
I sådana lägen kan du tänka på min bästa slarvervän Katastrofela, eller Michaela om du vill. Hon råkar ut för och tappar saker lite hela tiden, förra helgen sin mobil. Det jag menar är att man inte slutar tappa eller slarva bara för att man blir äldre. Hoppas det bara var en liten skitdag!
Comment by Syster — Thursday / November 12, 2009 @ 14:10